savetheday

Gårdagens citat, tjej pratar i telefon på tunnelbanan:
"Men jag fattar inte! Varför firar vi Kristi himmelsfärds dag? Vad hände då liksom..??"

Nä, nu var jag taskig. Man kan ju faktiskt inte alltid höra på namnet vad vi firar så hon kanske bara uteslöt det automatiskt. Eller kan man inte? Påskharen på påsk och den 24 december firar vi uppfinningen av juuulet.....


När jag joggar får jag massa bra skrividéer, men de försvinner när jag sen ska krysta ut ett blogginlägg. Vissa perioder är helt enkelt kreativa, andra...inte alls.

Skolan sväljer mig med hull och hår, och ändå lägger jag inte en bråkdel av vad jag borde på den. Varför börjar varje kurs med en bra tidsplan, ambitiös inställning och ett "brinnande intresse" för att förfalla till en nivå av tidsoptimism, ointresse och en nedrans tentaångest? Every single time. Det är som att lära känna sig själv på nytt, varje kurs. Just det, jag var ju en sån där håglös och ointelligent rackare, och titta vad gulligt med tidsplan och nya färgpennor, moahaha!

Snart tänkte jag blogga. Alldeles strax...

Jag tycker alla borde läsa den här krönikan från ETC Stockholm/Göteborg (publ. i båda). Den är inte så värst lång och nu är det ju helg så då kanske man har en tiominutare över.


Och sedan ha en fin helg.


Själv blir det uppsats om vildhästar någon timme till, men sen så.


Happy fredag på er!

Nu tänkte jag rycka och dra lite i hjärncellerna. Vaska liv i dem. I det avseendet är jag en obotlig optimist.

Jag är en fantastisk kund för en handläggare.

Ställer aldrig dumma frågor
Blir aldrig förvirrad/frustrerad/otålig
Frågar aldrig samma fråga flera gånger
Fyller aldrig i blanketterna fel

Faktum är att det enda handläggaren behöver göra är att bekräfta att jag redan har gjort allt rätt. Han kan ta en fika medan jag drar igenom allting och sen bara säga "ja" vid lämpligt tillfälle.

Eller nåt.

Nej, det här med ekonomi är inte det lättaste. Just nu pendlar jag mellan fyra tillstånd:

"Jaa, jag fattar! Den blanketten, den summan, voila! Det här är ju hur enkelt som helst! Eller inte...vänta nu..."

"Vad händer om jag skiter i det här och chansar på att det kanske blir rätt..? Kan de stämma mig? Hamnar jag i Lyxfällan?"

"Död åt lagstiftare och byråkrater!"

"Hur tänker Skolverket egentligen, sånt här skulle alla få lära sig i skolan! Det borde höra till allmänbildningen."


Det är nog tur att jag ska träffa mamma på stan i eftermiddag, få se ett välbekant ansikte. Och att jag har en man som hjälper till, han har begåvats med extremt mycket större siffersinne. Eller ett överhuvudtaget. Tack tack.

Skickade ett mail till antagningsenhetsmyndighetsverket. Erhm. Jaja, som om nån annan har koll på vad de heter. 

Två sekunder senare får jag ett mail. "Vänligen, skicka inte fler mail i samma ärende". Öh, nej, jag var rätt nöjd med mitt första..?


För övrigt är det här det sjukaste jag har hört från en mänsklig (?) mun...



Inatt drömmer jag nog mardrömmar. Burr.

Tips tips tips! Om ni har tid så titta gärna på svt's Annas eviga, ett samtalsprogram där diverse gäster tar upp knepiga ämnen. Idag pratade man om hur religionen kan spåra ur, och de inbjudna var PC Jersild, Elisabeth Ohlson Wallin och Åsa Waldau. Det blev ett väldigt vettigt samtal faktiskt, intressant att höra hur alla tre tänkte, och det kändes som att de försökte förstå varandra. Bra där.

Annas eviga

Ett bra alternativ när förkylningen slog till igen och jag fick ställa in kvällens lajbans. Sunk.

Tog en promenad i blåsten för en stund sen. Ljudbok får en att vilja gå många och långa promenader. Om den är bra vill säga. Jag har precis lyssnat klart på "Den vidunderliga kärlekens historia" av Carl-Johan Vallgren. Har aldrig varit en mästare på att recensera böcker eller musik, folk gillar ju det de gillar liksom. En bok blir ju inte dålig bara för att jag säger att den är det.

Anyway, bra berättad historia, spännande upplägg, intressanta karaktärer. Mår du illa av läskiga detaljer kring vanställdhet och prostitution så är den nog inget för dig. Eller så snabbspolar du/bläddrar fort. Där var recensionen.

Gick in en sväng på affären för att handla lite tills ikväll. I kassan hände det som Tiffany Persson i Staffanstorp alltid fasar för när hon drar sitt Visa-kort. Köp medges ej. Aj aj, visste att jag borde kollat upp kontot innan jag gick hemifrån. MEN konstigt nog agerade jag hur coolt som helst. Frågade om kassören kunde pausa köpet medan jag ringde telefonbanken för att överföra från andra kontot. Märkte inte ens av att/om kön stirrade, även om det kanske hade känts bättre om de sedan varit kvar för att bevittna att köpet gick igenom på andra försöket. Nu måste jag ju lägga lapp i deras brevlåda istället.

Det hade kunnat bli lika pinsamt som på Systemet i Habo för flera år sedan. När kassörskan sa "Ja, jag känner ju igen dig, men det räcker inte. Finns det nån här som kan intyga att du är du?" när jag upptäckte att legget inte var i plånboken. Det var i bilen. På parkeringen. Tio pinsamma steg därifrån. Som gudasänd dök min gamla valthornslärare upp från ingenstans. "Såååra, hääj! Klat dä ä hon jö!" Jag antog färgen rödgulorangeblålilasvart alltmedan kassörskan radade upp ett flak öl, en flaska Absolut, fem cider och massa annat jag har förträngt allmedan mannen som har känt mig sen jag var mindre än valthornet jag spelade på mer än gärna intygade att jag var jag.

Till historien ska väl tilläggas att den extrema alkoholladdningen var en beställningslista från min syster. Och att hon inte skulle hinka i sig allt själv. Och att jag inte köpte ut, hon var jättetjugo vid tillfället. Sådär, då var väl allt täckt.

Just vid det tillfället kändes Habo lite som Stars Hollow. Även om det nog ska till en Babette och minst en Kirk för att jag kan tänka mig att slå ner bopålarna igen.

Den här är rolig. Söndagsrolig.


Amish Paradise

Happy söndag.

Häromdagen skrev jag att jag tänkte vara glad över mitt tentaresultat ett tag framöver. Men livet ville annorlunda.

Man kan tro att en kurs i ekologi och naturrresurser är helt ofarlig. Att det mest handlar om blommor och blad, och att alla springer runt med Fjällräven-ryggsäckar i skogen och att vi ger varandra tummen upp sådär nördigt när vi har hittat ett sällsynt...blad?

But no. Det är sketans matematik på f-nivå, eller ö, för mig är det sak samma. Hör bara:

"Om vi avsätter ln(Nt) mot t i ett diagram kan r skattas som lutningskoefficienten för regressionslinjen"

Huh?? Och vad är en logaritm för den delen?? Min käre man har pedagogiskt visat mig sina matteböcker där exemplen tydligen ska vara solklara. Men jag var ju inte byggd för sånt här. Den delen i min hjärna är ersatt av...hmm, vänta nu, den delen fattades nog helt enkelt från födseln. Mattedelen. Mattus delus hjärnus. Precis bredvid Brocas area.

Nej, det som nu återstår är dels att lägga krut på delarna som jag förstår, och dels försöka klura ut hur viktigt det egentligen är att jag förstår det här. Men inte idag. Idag är det fredag. Oh ljuva helg, du anar inte vilken räddning du är.

Ibland är det bra att stänga av skitteven och ringa en god vän istället. Tänk om man bodde i Göteborg och kunde ta en lång kvällsfika med den här damen.



Eller när hon sov i rummet bredvid. Det var tider det.

Jag fick VG på tentan i molekylärbiologi. Det ska jag leva på ett tag. Yaaay.

Sjuk som jag är har jag fastnat vid Operah. En pastor, som har varit otrogen mot sin fru med en annan man, berättar att han grät när han läste i fruns bok om hur hon beslutade sig för att stanna kvar hos honom.

"I cried when I read that. Literally, I cried."

Alltså jag vet ju att amerikaner lätt kan, i svenska ögon, missbruka "I love you" till allt möjligt. Men brukar de slänga ur sig att de gråter lite här och där när de inte gör det, och därför måste lägga till "literally"?? Det var nåt nytt.

För övrigt tycker jag att det var stort av Operah att konstatera att hon inte förstod kvinnan som stannade hos sin make trots att han hade haft en affär med en annan man men att hon inte ville döma eftersom hon förmodligen inte kände till den sortens kärlek. Det känns på nåt sätt som ett nytt sätt att se på saker. Vad man själv hade gjort kan ju inte alltid vara det enda rätta.

Eller har jag bara fått en för stor dos av dagteve?

Dagens bistånd: Larry Thomas alias "the soup nazi" från Seinfeld som delade ut soppa till behövande i New Orleans efter Katrina.

Dagens (nattens) skärrade gäster: De som försökte hitta spöken i hotellets korridorer och blev rejält skrämda när taket i hissen rasade ner mitt framför dem.

Dagens fråga: Hisspöken eller bara dåligt lim?

Dagens (nattens) fyllo: Mannen som somnade i hotellobbyns soffa innan nattvakten släpade upp honom till rummet.

Dagens (nattens) receptionist: Hon som försökte väcka fyllot genom att kasta pennor på honom, dock utan framgång.




No soup for you!

"Din personlighetstyp:

Praktiskt lagda, traditionella och välorganiserade. Fysiskt aktiva. Ointresserade av teoretiska frågor om de inte ser en praktisk tillämpning. Besitter en klar bild av hur saker och ting ska vara. Lojala. Arbetar hårt. Ofta ledare, med mycket god organisationsförmåga. “Goda medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Militärer, affärsföreståndare, chefer, poliser, domare, ekonomichefer, lärare, säljare, regeringstjänstemän, försäkringsagenter, vårdchefer, handels- och tekniklärare."

 

 

Jaha, då är det väl bara att söka till Försvarshögskolan då. Synd att de inte hade med någon fråga om blod, då hade nog inte yrkesförslagen varit de samma...

 

Domare däremot, det kan nog vara lajbans... om man får ha peruk.

 

 

 

I helgen firade vi påsk. Både med familj och i kyrkan. Både ägg och Jesus.