advent
Från oss alla (eller båda...)
till er alla (tydligen 14 stycken i helgen, willkommen!)
önskar vi lugna och sköna adventsveckor utan alltför mycket julstress!
*Benjamin Syrsa sjunger*
dimma
"Om alla slutade smutsa ner sig själva med hjärndöd, värdelös pissunderhållning på teve skulle vi slippa eländet. Tv gör sånt folk vill se."
Marcus Birro
Fast jag skulle nog säga tvärtemot. Folk vill se vad teve gör. Tror vi åtminstone.
Nu ska jag ut i dimman och sopsortera, innan jag förlorar vettet. Pissunderhållningen har fått sitt grepp, och vi snackar slemdrypande kalla händer mot strupen. Hjärnsubstansen klibbar ihop sig och bildar osanningar. Och jag är helt säker på att inte finna den biologiska orsaken till det i kursboken. Men lobotomi, visst.
julen kan vänta ett tag
(Äh, vad sjutton. Jag skriver väl ihop nåt ändå.)
Ikväll skrålas det rejält från baren här på hotellet. På teve rullar Mama Mia. Min kollega gick nyss hem. Jag måste sitta fastkedjad till halv elva och dricka pulverchokladdryck. Eller det senare är väl helt frivilligt.
Är det bara jag som kan bli sådär nostalgiskt sugen på varm choklad bara för att efter första klunken inse att det inte var någon bra idé? Nej? Tänkte att usch te är ju bra tråkigt åh en gammal påse Oboy-pulver tjihoo röra röra värma värma aouch i magen... :( Nej? Bara jag?
Tänk att det snart är jul. Juuuul! Här på receptionsdisken står ett pepparkakshus och pumpar ut julodör på hög effekt. Annars är det inte så mycket som vittnar om Tomtens snara ankomst. Inte hemma heller. Jag hinner inte med! Just nu får det bara vara en enda stor bubbla av omtenta, tenta, restuppgifter och uppsats. Ja, faktiskt. Eller adventsljus borde man ju ändå fixat. Och en stjärna. Och lite rött i vrårna. Och lussekatter. Och gra...nooooo, våga vägra jul. Börjar man med en tomteluva får man alla nissar på köpet.
Igår var jag och Danne hos kusinen och hennes familj. Det finaste är när A kryper upp i soffan och vill hålla handen till Star Wars. Och förklarar vilka som är snälla och dumma. Och när V har en lång utläggning, med illustrerande kroppsspråk, om hur han ska krossa alla dumma gubbar från filmen om de kom. Helt oförståeligt, tills han summerar hela sin utläggning med ett tydligt "det kallar jag show!". Fyra år gammal. Eller när R tultar med en legobit i taget fram till Daniel och lägger dem på hög, bara för att applådera åt sig själv när han lyckats. Den leken tar aldrig slut. Och den är jätterolig. Och jag är inte ens ironisk. För han är sötast i sin randiga pyamas som är för stor.
Oj, nu går larmet här, kanske skulle jobba lite...
som ett oskrivet blad som förblir oskrivet
Ok, jag förtjänar inte nio besökare i snitt. Just nu är det blankt. Jag ska inte falla i den enkla fällan och börja blogga om hotellen igen. Oh no. Nåt roligare ska vi väl kunna hitta på. Efter omtentan.
Puss
kanalen till produktivitet är krokig
Imorse var jag så arg.
På människor som går och snor vaccin för riskgruppsfolket fast det står på Vårdguiden att vi andra får komma i början på december (Stockholm).
Arg för att allt man läser om i Metro på morgonen är unga tjejer som säljer sig för pengar, eller tvingar förståndshandikappade att göra detsamma.
Arg på vd'ar som snor åt sig feta fallskärmar fast de blev av med jobbet för att de inte skötte det.
Arg på töntiga filmer om helt meningslösa saker som har kostat massa pengar att göra, resurser som kunde täppt till andra hål.
Jag blev till och med lite irriterad på insändarsidan i Metro, undrade varför alla måste tjafsa jämt. Alla kan väl bara vara sams.
Sen var jag tvungen att kväva all min uppbyggda ilska för fyra timmars undervisning i immunologi och allergier. Allt fick liksom inte plats i huvudet samtidigt.
Och när jag kom hem lyckades jag kanalisera ilskan till något produktivt och skrev två texter bara sådär rakt av, texter som skulle blivit skrivna i juni.
Jag är fortfarande lika arg på dessa giriga, elaka och själviska människor. Men jag väljer att inte ge dem mer energi.
Och sen påstår folk att vi kristna aldrig blir arga. Att vi bara går runt med ett saligt leende och klappar folk på huvudet. Haha, vilket skämt. Det kanske religiösa människor gör. Men jag är troende, och fortfarande mänsklig. Hallåååå, Jesus blev arg. Någon som tänkt på det? Nehe, men så var det iaf, läs om månglarna i templet tex.
Nej, usch, nu kände jag att jag började bli arg på alla dem som missförstår hela det där konceptet. Får nog brygga en kopp te istället och lägga energin på kommunalpolitik.
Kanalisera, kanalisera, kanalisera...
plågsam vandring
Vem sa att träningsvärk brukar gå över fort? Inte jag iaf. Nu har den hängt i sen i lördags, varje liten rörelse är en plåga. Och vi som ska springa upp och ner i trappan i skolan idag. Blodtrycksmätning.
Men det bästa är att när plågan har gått över, då tränar jag igen. Så att jag får ont. Tills det går över. Och då tränar jag igen. Och så fortsätter det.
Vem sa att människan var smart? Säkert samma person som kläckte ur sig att träningsvärk går över i ett nafs.
Förhoppningsvis kommer jag se ut såhär efter alla plågor:
Jag gillar att man får som en nackkudde. Alltid användbart. Svårt med jeansstorlekar dock.
more is more, not less
Dagens citat:
"Stick ner foten i toan så att foten passar i hålet och stick in den så långt du kan så att du får ner så mycket av benet som möjligt. Spola sedan så att vatten flyger på benet och känn hur det svalkar dina benmuskler, otroligt mysigt när man har kraftig träningsvärk!"
Kan läsas på ett forum nära dig. Trots min extrema träningsvärk sen muskeljobbet igår är jag inte ens i närheten av desperation för att sätta ner foten i toan. Jag förstår inte ens hur man, när man inte ens kan sätta sig på toastolen normalt, ska kunna få ner ett helt ben...
Om jag någon gång blir riktigt rik och skaffar ett stort stort hus, så ska entrén vara som på Stadsbiblioteket i Berlin. Skåda pampigheten. Bilden togs en sommar för två år sedan när jag strövade omkring med en handskriven karta i ett stekhett Berlin.
ruggigt bra
Marcus Birro har en gåva. Han kan skriva. Riktigt schysst att han delar med sig. Läs och nicka. Det gjorde jag i alla fall.
http://blogg.passagen.se/marcusbirro/entry/trasiga_demoner_en_b%C3%B6n_f%C3%B6r
That 90's show
Fredagsmys! Här hemma har vi lite ofrivilligt nittiotalstema. Äter köttbit med bearnaisesås och kroketter. På Spotify skrålar Stephen Simmonds. Nybakta kolakakor (en given fikanittiotalist). Starsky & Hutch. Och nu tyckte jag att jag skymtade Broarna över Madison County, men självklart zappar maken förbi denna geniala hjärtekrossare. Why, oh why?? Det är en av få filmer jag tycker är värd fullkomlig tömning av tårkanalerna. Så vid närmare eftertanke passar den kanske bättre en regnig söndagseftermiddag..?
Igår kom min medicinboll, megabazookastor. Och rooosa. Jag tror att jag har nån försenad prinsessperiod. Plötsligt känns rosa okej. När jag var liten hörde jag hellre till det manliga könet. Mamma hade två söner. Men nu - cerise, neonpink, babypuder, there's no end to it. Eller jo. Glitter och paljetter kommer aldrig över min tröskel. Det är ett löfte.
Haha, vad komiskt att Erik i Idol gillar långa nätter och picknickar. Och att det gör honom romantisk. Håhåjaja, kan inte vara lätt att plötsligt vara på teve jämt och behöva svara på lustiga frågor. På nittiotalet spelade vi Tjejsnack och åt matskedar med mjöl tills vi spydde. Det var romantik. För om man klarade av mjölet så fick man pussa nån eller fråga chans.
Slutligen, the sound of nittio.
listor som livboj i stresspressens tid
Lite stressigt just nu, mycket jag ska hinna innan denna veckan är slut :/
Tror jag går och skriver en lista innan nervsystemet stänger ner...
Och klipper in en finfin bild från Köpenhamnstrippen i somras. Mannen som tog kortet och hans fru (vars häck ni kan beskåda till höger i bild) var från Trelleborg och de ville helst sluka Pauline med hull och hår. Eller bara adoptera henne över dagen.
Kort efter att kortet togs drog vi med Pauline till Nyhavn så mannen och hans fru inte skulle hinna stoppa ner henne i väskan. Läskigt med skåningar.
en liten människa drar ofta stor publik
Oj, det blev visst en liten oplanerad bloggpaus där! Men att umgås med våra familjer live slår faktiskt webben, så det så.
Idag har jag fått hålla den lilla guldklimpen, åtta veckor gammal. Hon garvade och lekte arga leken om vartannat, det är nog bara hon som kan komma undan med såna mood swings. Eftersom hennes pappa är rädd för FBI och Bogdan 53 år så lägger jag inte ut någon bild på den lilla godbiten. Ni får helt enkelt lita på att hon är lik mig...erhm, jag menar söt. Ja vad sjutton, det är väl samma sak. Hon har definitivt fasters haka. Eller var det näsa?
Min påstådda prydhet blev bekräftad häromdagen förresten, i en ytterst vetenskaplig undersökning i form av Metros korsord. Jättelänge satt jag och funderade. Hmmm, "druvsaft" tre bokstäver... Varför ska de envisas med att stava det "jos"?? Det ser ju skitfult ut men ok, skriver väl det då... "Kan en zon vara", fem bokstäver. Jag hade redan _rogen. Asså, detta korsordet, något måste vara felkonstruerat. Frogen? Men denna kan jag, "jättebra" fem bokstäver. "Kanon"!
Jag drar härmed slutsatsen att jag aldrig förtär starka drycker, är så pryd att jag inte känns vid en vågad vokabulär och har samma spontanuttryck som en äldre man, helst med hemstickad kofta.
Allt jag kan säga är kanon. Det var väl kanon. Jo just det, det var bättre förr också. Så var det.
Och om någon skulle tvivla på min musikalitet har ni beviset nedan. Visst har vi för lite valthorn i vardagen?
Fortsätt fylla i den gröna talongen förresten. Och knacka på. Säg att ni är här liksom.
ord på bårhuset?
Halli hallå! I fredags var det åtta personer härinne, wohoo! Pip till när ni kikar in, det är ju så mycket roligare. Gal, lämna fingeravtryck, fyll i den gröna talongen, ring och rösta, whatever. Lämna nåt så jag vet vilka som was here! Ok?
Hoppas måndagskvällen är bra, här tampas jag med den tjocka tjocka boken om människokroppen. Läser om vävnader. Och en tjej som fick gröt på armen. Det måste ha gjort ont. Jag började fundera på vilka lager hud som fattas på min ringfingertopp. Nåt fattas iallafall. Han beter sig inte som sina kollegor.
Ord som giftasgalen och broderskyss har tagits bort ur SAOL. Även gonorrépatient har dött ut. Det var väl tur. Det ordet var ju ändå ganska äckligt. Men det är inte samma sak som att Kent aldrig mer ska spela Kräm (Så nära får ingen gå). De har begravt den låten. Har orden begravts? Nej, de finns i en databas och kan plockas fram när som. Man kanske kan tänka att de bara har kommit till bårhuset då..?
I helgen lagade jag brunch åt den fina damen till höger. Den fina damen till vänster är tyvärr i Sydafrika. Eller hon bor ju där liksom, så det är ju inget konstigt med det, men det vore trevligt om hon bodde här istället. Det gör däremot mannen i mitten, bor här alltså. Faktiskt precis här där jag sitter. Och det är trevligt!
När hösten är grå och tråkig är det så skönt att ha fina vänner omkring sig, som man kan bruncha med och dra runt på långpromenad i skogen med. Puss på er!
goddag yxskaft
Tänk att det finns såna som är ännu sämre på matte än jag! Tänk. Som imorse när två glada tanter checkade ut från hotellet. De frågar lite om rumspriser, och får svaret att ett enkelrum ligger på 800 kr just nu och ett dubbel på 1800 kr.
-"Jaha, ja tänk vad fiffigt att det bara blir det dubbla priset!" säger den ena tanten till den andra då. Det tycker jag ganska tydligt visar att det inte bara är jag som får stora kallkåren av plus, minus och delat.
Grej två. En kvinna frågar lite försynt hur länge hon får ha kvar rummet innan hon ska åka. Jag meddelar att det är klockan tolv som gäller, varpå hon säger till sig själv "Vad bra, då får jag ha det till klockan ett!" Ehehe?? Sen när började mänskligheten uttrycka tid en timma bakåt? Tänker hon vintertid/sommartid här eller vad är det fråga om?
Grej tre. Två män kommer in och frågar om jag har "massa femtiolappar" som de kan växla till sig. Hypotes: De ska på strippklubb. Det som talar emot: Klockan är mitt på dan och det finns ingen i Gamla stan så vitt jag vet (men vad vet jag å andra sidan...). Det som talar för: De är uppklädda och verkar stressade och besvärade över att fråga. Hmmm! Ok, sorry, de skulle säkert bara herderligt betrakta Jenny Lind. Och kolla om hon såg likadan ut på alla lappar. Så var det nog.
Ikväll blir det kyrka, sen hem och planera veckans mat. Planering krävs kan jag lova när man är studentfattig som en kyrklig råtta.
-"Jaha, ja tänk vad fiffigt att det bara blir det dubbla priset!" säger den ena tanten till den andra då. Det tycker jag ganska tydligt visar att det inte bara är jag som får stora kallkåren av plus, minus och delat.
Grej två. En kvinna frågar lite försynt hur länge hon får ha kvar rummet innan hon ska åka. Jag meddelar att det är klockan tolv som gäller, varpå hon säger till sig själv "Vad bra, då får jag ha det till klockan ett!" Ehehe?? Sen när började mänskligheten uttrycka tid en timma bakåt? Tänker hon vintertid/sommartid här eller vad är det fråga om?
Grej tre. Två män kommer in och frågar om jag har "massa femtiolappar" som de kan växla till sig. Hypotes: De ska på strippklubb. Det som talar emot: Klockan är mitt på dan och det finns ingen i Gamla stan så vitt jag vet (men vad vet jag å andra sidan...). Det som talar för: De är uppklädda och verkar stressade och besvärade över att fråga. Hmmm! Ok, sorry, de skulle säkert bara herderligt betrakta Jenny Lind. Och kolla om hon såg likadan ut på alla lappar. Så var det nog.
Ikväll blir det kyrka, sen hem och planera veckans mat. Planering krävs kan jag lova när man är studentfattig som en kyrklig råtta.
