savetheday

Måndag igen. Snart är jag på väg till SVT-huset för att träffa deras språkvårdare. Den nya diktafonen är nedpackad. Vi är redan kompisar. Känns bra eftersom jag är jordens mest otekniska människa. Allt som behövs är stop, rec, play och erase. Och så är han liten, svart och passar bra i handen. Fast det är klart, ska man köra hela reporterimagen kanske den ska ligga framme på bordet.

Jag kanske borde göra en bad cop? "Nu du, herr X, så klämmer du ur dig varenda policy ni har på SVT om språkvård, annars så får du prata med min lilla vän här på bordet, comprendo??" Och så drämmer jag diktafonen i bordet så den stackars språkvårdaren hoppar högt och tjuter efter mamma.

Jag vet egentligen inte om det skulle hjälpa för min uppsats. Hela idén är ju att han ska prata med min vän diktafonen och inte längta efter mamma. Det är ju inte så att han döljer nåt. Eller hur vet jag det? Varför utgår man inte alltid ifrån att folk döljer lite av varje? Tänk vad man kan gräva fram. 


Good cop, bad cop.


Jag tror att mina hjärnceller inte riktigt är med på banan igen efter helgen med no sleep what so ever.

Torsdag till fredag var svärföräldrarna här vilket innebar trevlig middag, långfrukost och ett besök på Sturekatten dit vi även fick med oss Josef som var på jobbesök i huvudstan. På kvällen hade youthsen filmkväll och alla började (nästan) gråta av Toy Story 3.

I lördags brunchade jag med Plin på String, sen testade vi Stockholms godaste kebab i Hötorgshallen. Jag skulle vilja ändra det ryktet till Sveriges godaste, och då är jag inte ens ett kebabfan.

På kvällen hade Ashley, Karin och jag ordnat fest i Sollentuna. Det blev lyckat. Jag spenderade mest kvällen funderandes över hur jag kunde samla ihop så många sojabönor som möjligt. Klockan blev halv två, och vi Tempusfolk tajmade såklart inte pendeln och tunnelbanan hem. I säng runt tre.

Upp igen vid sex. Iväg till jobbet med bulle i ena näven (tack svärmor!) och sminkväskan i den andra. Tack vare trevliga kollegor och snälla krångelfria gäster gick det hur bra som helst att jobba, men sen stupade jag i säng efter en sväng till affären. Vid frysskåpet såg jag förresten en deltagare till programmet där Anna Anka sökte en personlig assistent. Han var ungefär lika charmig som i programmet när han nästintill drämde barnvagnen i sidan på mig. Men det kanske jag förtjänade som plockade åt mig lite utrotningshotad torsk.

Jaja, nu kommer en viss bloggläsare störa sig på min dag-för-dag-historia men han ska inte säga något som lägger ut nakenbilder.