savetheday

Ikväll sjöng fåglarna. Trots att jag hade en bra ljudbok i öronen pausade jag ibland boken för lite kvitter. Tillsammans med lukten av våt asfalt blev kvällen komplett.

Eller ja, tänk om man bara kunde hålla sig till fåglar. Ibland är tvåbeningar svårare. Mina öron ramlar snart av så mycket som jag lyssnar. Vilket jag egentligen tycker om. Det är dörrmatterollen jag har lite svårare för.

Jaja, snart kommer maken hem, antagligen halvdöd efter säsongens första fotbollsträning. Åkommor som blodsmak i munnen och stukade fotleder kommer inte vara främmande samtalsämnen, det är jag ganska säker på. Duktig är han i alla fall som ger sig ut relativt sent en grådaskig måndagskväll. Kanske hörde han också fåglarna?