savetheday

Sjuk som jag är har jag fastnat vid Operah. En pastor, som har varit otrogen mot sin fru med en annan man, berättar att han grät när han läste i fruns bok om hur hon beslutade sig för att stanna kvar hos honom.

"I cried when I read that. Literally, I cried."

Alltså jag vet ju att amerikaner lätt kan, i svenska ögon, missbruka "I love you" till allt möjligt. Men brukar de slänga ur sig att de gråter lite här och där när de inte gör det, och därför måste lägga till "literally"?? Det var nåt nytt.

För övrigt tycker jag att det var stort av Operah att konstatera att hon inte förstod kvinnan som stannade hos sin make trots att han hade haft en affär med en annan man men att hon inte ville döma eftersom hon förmodligen inte kände till den sortens kärlek. Det känns på nåt sätt som ett nytt sätt att se på saker. Vad man själv hade gjort kan ju inte alltid vara det enda rätta.

Eller har jag bara fått en för stor dos av dagteve?