savetheday

Imorse var jag så arg.

På människor som går och snor vaccin för riskgruppsfolket fast det står på Vårdguiden att vi andra får komma i början på december (Stockholm).

Arg för att allt man läser om i Metro på morgonen är unga tjejer som säljer sig för pengar, eller tvingar förståndshandikappade att göra detsamma. 

Arg på vd'ar som snor åt sig feta fallskärmar fast de blev av med jobbet för att de inte skötte det.

Arg på töntiga filmer om helt meningslösa saker som har kostat massa pengar att göra, resurser som kunde täppt till andra hål. 

Jag blev till och med lite irriterad på insändarsidan i Metro, undrade varför alla måste tjafsa jämt. Alla kan väl bara vara sams. 

Sen var jag tvungen att kväva all min uppbyggda ilska för fyra timmars undervisning i immunologi och allergier. Allt fick liksom inte plats i huvudet samtidigt. 

Och när jag kom hem lyckades jag kanalisera ilskan till något produktivt och skrev två texter bara sådär rakt av, texter som skulle blivit skrivna i juni. 

Jag är fortfarande lika arg på dessa giriga, elaka och själviska människor. Men jag väljer att inte ge dem mer energi. 

Och sen påstår folk att vi kristna aldrig blir arga. Att vi bara går runt med ett saligt leende och klappar folk på huvudet. Haha, vilket skämt. Det kanske religiösa människor gör. Men jag är troende, och fortfarande mänsklig. Hallåååå, Jesus blev arg. Någon som tänkt på det? Nehe, men så var det iaf, läs om månglarna i templet tex.  

Nej, usch, nu kände jag att jag började bli arg på alla dem som missförstår hela det där konceptet. Får nog brygga en kopp te istället och lägga energin på kommunalpolitik.

Kanalisera, kanalisera, kanalisera...